Dopningensålder, Francesco Botre

Professor Francesco Botre är en kemist och chef för World Anti-Doping Agencys (WADA) laboratorium i Rom.

Vad är doping?

Botre började föreläsningen med att förklara vad doping innefattar, vilket är alla substanser och metoder som är förbjudet av WADA. WADA har en lista över alla de metoder och substanser som är förbjudna, vilket delas upp i tre kategorier. 1. Substanser som alltid är förbjudna (t.ex. anabola steroider, peptidhormoner) 2. Substanser som är förbjudna i tävling (t.ex. narkotika, psykostimulantia) och till sist 3. Substanser som är förbjudna inom vissa sporter (alkohol, beta-blockerare). Listan har över 500 förbjudna metoder, substanser, vilket Botre förklarade när han gick igenom listans utveckling.

Sammanfattat av Joar Svensson, ett referat från den Nordiska idrottsvetenskapliga konferensen vid Högskolan i Halmstad “Idrott i spänningsfältet mellan hälsa och ohälsa” 2017 . 

[ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]

Listans utveckling

1967 dog Tom Simpson under Tour de France. Vid obduktionen hittades amfetamin och alkohol vilket Tom tros ha använt för att dopa sig. Alkoholen, amfetaminen och värmen tillsammans visade sig vara dödligt. Internationella olympiska kommittén (IOC) publicerade den första listan av förbjudna substanser som konsekvens av Toms död.

1968 tog IOC officiellt kontroll över testningen av substanser och metoder. 10 substanser fanns på listan som inkluderade olika psykostimulantia (t.ex. koffein) och narkotika (t.ex. kokain). IOC började att testa efter förbjudna substanser och metoder vid vinter OS i Grenoble. 

1970 blev det 50 substanser på listan, bl.a. anabola steroider

1980 100 substanser på listan bl.a. vätskedrivande medel och betablockerare 

1990 200 substanser på listan, t.ex peptidhormoner

1999 300 substanser på listan 

2012 OS i London var det 400 substanser på listan

2017 500 substanser på listan.

 

Varför är det så svårt att hitta doping?

Tidigare letade laboratorierna efter substanser som var externa till kroppen. Preparat intogs i stora doser precis innan tävling och hittades i urinen, som till exempel amfetamin. Under senare år har de som dopar sig gått över till substanser som redan finns i kroppen. Exempel är testosteron och insulin vilka också är svårare att upptäcka.
En substans som ökar prestationen med 0.1% kan vara tillräcklig för att ta hem en seger. För att sätta det i perspektiv så var skillnaden mellan första och sista plats i herrar 5000m vid OS 2012 mindre än 0.005%. Som tur är har WADA verktyg med extrem precision till sitt förfogande. 

Laboratorierna

Botre gjorde en liknelse med en simbassäng för att illustrera laboratoriernas precision. Poolen är 50x25x2 vilket gör att volymen är 2,500,000 liter. Testens känslighet är < 100 picogram/ml vilket betyder att testen skulle märka så lite som  0,25 gram av en substans nersläppt i poolen.

Förut fanns det 35 laboratorier där proverna testades men åtta av dem har förlorat WADA ackreditering. Ryssland var ett av länderna vars laboratorium förlorade sin ackreditering för att de inte följde WADAs internationella standard för laboratorier. För att ingen oskyldig atlet ska dömas måste laboratorierna vara väldigt erfarna, därför ska varje labb testa 3000+ prov per år för att behålla sin ackreditering. 

Varför dopar sig atleter?

  • När de inte har förmågan att nå den önskade nivå utan externa hjälpmedel 
  • När målet rättfärdigar tillvägagångssättet så blir rätt och fel sekundärt. 
  • När atleterna inte bryr sig om konsekvenserna och skadorna som kan komma av dopingen. 

Doping i sport vs social doping

Botre gjorde en poäng om att doping inte bara sker i sporter utan även sker i vardagen. Pilbågsskyttar kan använda betablockerare för att reducera skakningar, vilket räknas som doping. En violinist kan göra samma sak för att öka sin prestation, vilket ingen bryr sig om. På instagram och andra sociala medier kan personer retuschera sina bilder, vilket är en typ av doping. Doping är ett problem som inte bara är prevalent i sportensvärld utan även allmänt i samhället.

Vad kan vi göra för att förhindra doping

  • Hitta personer i riskzonerna 
  • Förbättra tester 
  • Främja fördelarna med att motstå doping istället för att bara förbjuda det

[/ihc-hide-content]

 

 

 

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.