Jag är kvinna i en högst fertil ålder, runt trettio år. En tickande bomb? Jag är livsfarlig, med kraften att fullständigt f*cka upp en tävlingssäsong.
Skribent: Annie Söderberg
Det händer att jag får frågan vad jag jobbar med. När jag svarat kommer ofta reflektionen att det måste innebära mycket jobb och resande. I nästa andetag faller kommentaren – ”då blir det inga barn på ett tag!”. Idrotten åsido är jag väl i det åldersspann där många får frågor om de; funderar på att skaffa barn, om de har barn eller varför de inte har barn. Fair, det är alltså inte oväntat att jag får denna fråga inbäddad i vilket samtal som helst. Det intressanta här är att det mer eller mindre är ett konstaterande, att det i min arbetssituation är omöjligt att ha barn. Olämpligt kanske till och med? Jag ska väl erkänna att min reaktion inte alltid är helt genomskinlig när konstaterandet kommer. Kanske avspeglar mitt ansikte någonting som mer liknar en blandning av förvåning och förstoppning, än neutralitet. Ett ordlöst, men talande svar. Snabbt kommer den tröstande räddningen från frågeställaren – min barnrådgivare – men du har ju tid, du är ju så ung, man kan vänta med sånt, det är lugnt. Registrera dig som medlem och betala medlemsavgiften för att få tillgång till våra låsta artiklar!Den här artikeln är låst
