Grit och resiliens inom idrott?

Denna artikel tar upp två områden kopplat till psykologi och prestation. Grit med definitionen, Perseverance and passion for long-term goals (Duckworth 2007) och resiliens i betydelsen återhämtningsförmåga, förmåga att klara svåra omständigheter eller påfrestningar. Båda viktiga egenskaper för att klara av de många år av träning som krävs för att lyckas på elitnivå inom en idrottsgren. En välciterad studie inom träningslära är Eriksson och Charness (1994) undersökning av vad som karaktäriserar högpresterande individer inom schack, musik, idrott och konst. Det som skilde de mest högpresterande individerna gentemot mindre framgångsrika utövare var träningsvolymen av medveten och avsiktlig övning (deliberate practice). De bästa hade helt enkelt tränat mer volym och mer fokuserat. För att klara av denna höga träningsmängd under så lång tid krävs både uthållighet, självdisciplin och en stark passion för det slutgiltiga målet. En av friidrottsvärldens mest framgångsrika coacher, Percy Cerutty som tränade Herb Elliott till flertalet världsrekord, beskriver i sin bok How to become a Champion (1969) ett antal egenskaper som krävs för att lyckas på elitnivå inom medeldistanslöpning:

You need a persistence factor and not easily give in. You need to be one who finds working hard for what they want natural. You need to be one of those whose spirit rise and you feel good when things are tough and in adversity”.- Percy Cerutty

Skribent: Johan Wallberg [ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]

Inom den positiva psykologin kan denna egenskap förklaras som Grit med definitionen, Perseverance and passion for long-term goals (Duckworth 2007). Grit har visat sig vara mer betydelsefull för prestationen än IQ vid rättstavningstävlingar och för slutbetyg och gradering i skolan (Duckworth 2010). Grit korrelerar högre med vilka som slutför en av USA:s tuffaste militärutbildningar än fysiologiska och psykologiska testresultat vid antagningen (Eskreis-Winkler m.fl. 2014). Att undersöka egenskaper som karaktäriserar framgångsrika män och kvinnor är inget nytt. I den kanske tidigaste systematiska undersökningen av psykologiska faktorer för högprestation, granskade Galton (1892) biografiska uppgifter om framstående personer i en rad discipliner, inklusive vetenskap, poesi, musik, konst, och idrott. Galton föreslog att talang var otillräcklig för framstående prestation. Eminenta individer visade förmåga att kombinera sin ihärdiga ”entusiasm” (zeal) med en vana till hårt arbete och hög arbetsmoral. Inom den positiva psykologin har de flesta studierna undersökt framgång inom ett område (ofta akademiskt) tillsammans med intelligens. Intelligens är en väldokumenterad prediktion till högre betyg och status på yrkesroll (Kuncel 2004) och metoder för att mäta IQ är välutvecklade och undersökta. Men redan Galton ställde frågan varför endast vissa av individerna tog tillvara på sin begåvning och utförde något extraordinärt. En longitudinell studie av begåvade barn (Terman och Oden 1947) visade att IQ endast kunde förklara viss del av utfallet och att icke kognitiva kvalitéer så som uthållighet, självförtroende och målmedvetenhet korrelerade bättre med uppnådda resultat senare i livet.  

Grit per definiton: Angela Duckworth som är ledande inom forskningen kring Grit definierar Grit somPerseverance and passion for long-term goals” (Duckworth mfl 2007). Grit har kopplats till en aspekt av ” fem-faktor teorin”, då man har sett att det har en stark korrelation med counscientionousness”, svenskt översatt till samvetsgrannhet. Fem-faktorteorins samvetsgrannhet är en bred familj av personlighetsdrag som innehåller många andra aspekter exempelvis självkontroll, plikttrogenhet, prestationssträvan. Människor som skattas högt på samvetsgrannhet karaktäriseras av att vara pålitliga, eftertänksamma, organiserade och ha god självkontroll. Samvetsgrannhet visar positiva associationer med prestation (Valiente m.fl., 2008, 2010). Till skillnad från andra aspekter av samvetsgrannhet, betecknar Grit extrem uthållighet när det gäller särskilda intressen och tillämpad insats mot dessa intressen över lång tid. 

Grit handlar inte bara om att arbeta hårt på uppgifter till hands, utan snarare att arbeta hårt mot långsiktigt övergripande mål under väldigt lång tid trots motgångar. Där skiljer sig Grit mot exempelvis självkontroll. God självkontroll hjälper till att kontrollera och styra känslor, uppmärksamhet när andra händelser eller frestelser lockar. Grit liknar självkontroll i dessa avseende och båda är betydelsefulla för att prestera. men Grit är mer riktat mot ett övergripande långsiktigt mål inom ett specifikt område och behöver inte betyda att individen har god självkontroll inom övriga områden. Detta fenomen kan ibland synas hos framgångsrika idrottare som har extrem självkontroll, målmedvetenhet inom den specifika idrotten men som faller lätt för frestelser utanför, exempelvis spel och dobbel eller alkoholkonsumtion. Sett ur ovanstående perspektiv verkar självkontroll vara mer av en färdighet som kan utvecklas och tränas likt andra färdigheter medan Grit handlar mer om motivation och vilja (Duckworth 2007).

Grit handlar om förmågan att fortsätta kämpa dag ut och dag in trots motgångar och kanske till och med under dåliga förutsättningar. På så vis liknar det ett annat studerat område inom psykologin, resiliens (engelskans resilience), förmåga att klara svåra omständigheter eller påfrestningar. Forskningen kring resiliens har mer varit inriktad mot traumatiska upplevelser och hur människor klarar av att återhämtar sig från dessa händelser. Inom det militära har resiliens fått stor uppmärksamhet och där arbetar man preventivt för att öka soldaters resiliens så de kan återhämta sig bättre från extremt stressfyllda situationer (Resilience training). Förmågan att reagera positivt på motgångar, utmaningar och misslyckande (copingstrategi) är en viktig del i en idrottares karriär och därmed har det också uppmärksammats inom idrotten. I en studie av Fletcher och Sarkar (2014) intervjuades tolv stycken tidigare Olympiska mästare. Individer med hög psykologisk resiliens visade sig ha positiv personlighet, hög motivation, bra fokus och självförtroende samt upplevde social support. De såg  stressfaktorer som utmaningar snarare än problem och utvärderade sina handlingar och tankar (metakognition). 

Egna reflektioner

I dagsläget finns inga studier av Grit och idrottsprestation men angränsande forskning av talang, resiliens och prestation visar på vikten av Grit för att nå framgångar. Grit har mest studerats för att förklara framgångsfaktorer inom skola och utbildning, inom det militära eller andra yrkesformer, men forskningsresultat och konklusioner skulle kunna kopplas till idrottsvärlden och förståelse för hur man kan utveckla unga idrottares Grit. Det kan vara ett viktigt idrottspsykologiskt verktyg för att rusta sig för idrottskarriärens utmaningar och för att nå högt uppsatta mål.  I ett litet idrottsland som Sverige måste vi vara duktiga på att vårda våra talanger, vad nu deras styrkor nu är, genom både framgång och motgång så vi inte tappar dem längs vägen mot ett livslångt idrottande. När dagens ungdomar kritiseras för att blivit curlade samtidigt som det paradoxalt nog ställs högre krav än någonsin i samhället och via sociala medier på dem. Vi bör, från idrotten, i ett tidigt skede erbjuda progressiva utmaningar som normaliserar misslyckanden som en del i vägen mot framgång. I samtal med Jack Roach, som fungerar som mentor till USA:s framgångsrika simlandslag, förklarade han vikten av att dagligen träna och utveckla sin toughness, deras ord för Grit och Resilience.  Fail fast, fail often, fail forward var ledord i hans mentorskap.

Med bakgrund av ovanstående forskning och erfarenheter bör ungdomar som uppvisar exceptionellt engagemang för ett visst mål stödjas med lika mycket resurser som de som identifierats som begåvade och talangfulla. Tränare, lärare och föräldrar bör uppmuntra barn att arbeta, inte bara med intensitet utan också med uthållighet. Framförallt bör vi förbereda ungdomar att förutse misslyckanden och motgångar och betona att för att lyckas inom ett område krävs åratal av träning på uppgiften, även för superstjärnor!

I’ve missed more than 9000 shots in my career. I’ve lost almost 300 games. 26 times, I’ve been trusted to take the game winning shot and missed. I’ve failed over and over and over again in my life. And that is why I succeed. –Michael Jordan

[/ihc-hide-content]

Referenser

Duckworth, A. L., Kirby, T., Tsukayama, E., Berstein, H., & Ericsson, K. A. (2010). Deliberate practice spells success: Why grittier competitors triumph at the National Spelling Bee. Social Psychological and Personality Science, 2(2), 174-181. 

Duckworth, A. L., Peterson, C., Matthews, M. D., & Kelly, D. R. (2007). Grit: Perseverance and passion for long-term goals. Journal of Personality and Social Psychology, 92(6), 1087-1101.

Dweck, C. (2006). Mindset. New York, NY: Ballantine. 

Eskreis-Winkler, L., Duckworth, A. L., Shulman, E., & Beale, S. (2014). The grit effect: Predicting retention in the military, the workplace, school and marriage. Frontiers in Personality Science and Individual Differences, 5(36), 1-12. 

Ericsson, K. Anders; Charness, Neil Expert performance: Its structure and acquisition. American Psychologist, Vol 49(8), Aug 1994, 725-747.

Fletcher, D., & Sarkar, M. (2012). A grounded theory of psychological resilience in Olympic champions. Psychology of Sport and Exercise, 13, 669–678.

Galton, F. (1869/2006). Hereditary Genius: An inquiry into its laws and consequences. Amherst, NY: Prometheus Books. 

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.