Casper Plass – Om passionen för skateboard, OS och gubbar som skejtar.

Casper Plass har levt skateboard hela sitt vuxna liv, och lite till. Han beskriver sig själv som tredje generationens skejtare och hans passion för sporten går inte att ta miste på. I hemlandet Danmark fanns ingen inomhusramp, vilket förde honom till Stockholm och Fryshuset -96, där han är kvar och driver hallen idag.

Skribent: Anna Laurell Nash

Skribent: Anna Laurell Nash

”Det var brorsan som kom hem med en skateboard första gången, jag testade och det blev ganska snabbt det enda jag gjorde.”

Casper var som bäst (tycker han själv) är han var runt 32 men som 19 åring trodde han att han skulle vara slut vid det laget. Branschen var ung och den allmänna uppfattningen var att man var slut som skejtare vid 25 års ålder.  Idag har man en helt annan bild. De som var proffs då är 50 bast idag och håller fortfarande på.

”För mig är skateboard inte träning, det är passion.”

Och passion kan man hålla på med tills benen skriker av mjölksyra. Det är ofta då – när man egentligen är för trött för att stå på brädan – man åker förbi den där parkbänken…  plötsligt sitter allt, man får flow.

Skateboard är trendigt i perioder. Folk kommer och går vidare. De som är intresserade på riktigt stannar. Men kan man verkligen prova skateboard när man är vuxen, kommer man inte bara att bryta foten då, undrar jag.

Casper skrattar och säger ”Nej. Klart alla kan köra skateboard. Och strunta i de enklare varianterna, att köra skateboard på riktigt är helt klart värt det i längden även om det är lite svårare i början.”

Idag tänker de bästa skejtarna mer på helheten. När SOK, Sveriges Olympiska Kommitté gick in och gjorde fystester på åkarna hade de värden som var förvånande höga – VO2 Max på 65 ml och starka kroppar. En ”elitåkare” skejtar sex dagar i veckan sex timmar om dagen. Men gymmet har också blivit vardag för en del. För även om skateboard handlar om hur det känns, hur det ser ut och flowet i tricket, så måste man flyga högre och tricken blir allt svårare, berättar han. Det kräver annan träning för att man ska hålla i längden. Medvetenheten har ökat helt enkelt.

Många som skejtade på -70, -80, -90 talet kör fortfarande. Vi har en stor grupp 50 åriga gubbar som kommer till fryshuset och kör.

”Inte allt för sällan har jag 50 åriga gubbar som kommer in till fryshuset och kör, det är ju det roligaste som finns och de undrar alltid efteråt varför de någonsin slutade.”

[ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]

Skateboard startade som en del av surfingen. När det var dåliga vågor surfades det upp och ner för gatan med rullskridskohjul på en träbräda. I början på 70-talet bröt sig skateboard loss som en egen gren. En sport som är byggd på kärlek och passion, där människorna runt omkring är otroligt viktiga. Skateboard har behållit livsstilskulturen från surfingen men sporten är mindre revirtänkande och mer inkluderande. Kanske för att man kan skejta var som helst.  

 ”Skateboard är byggt av skejtarna”

Tävla gör man genom att genomföra trick under två till fyra bedömda åk, där varje åk varar ca 45 sek. Men man behöver inte tävla för att vara en av de stora i sporten menar Casper. ”Pro Street skejtare” har sina rötter i att filma och fota och dela i sociala kanaler som t.ex. youtube.

”Det är ju magiskt om man kan ha skate som livsstil utan att var beroende av tävlingsresultat.”

Men de flesta måste tävla för att få ihop till levebrödet. Ett flertal VM och EM har genomförts men utan att det funnits ett internationellt förbund. Allt detta kommer dock att falla på plats nu tror Casper, skateboard har nämligen blivit en Olympisk sport.

Casper Plass blev tillfrågad av skateboardförbundet att bli headcoach för två svenska herrar som redan är på en mycket hög nivå. Innan han tackade ja kontaktade han båda grabbarna samt deras huvudsponsorer för att sondera läget, ville de ha honom som headcoach i OS satsningen? Svaret blev – ja. Han funderade också en del kring hur man går in och coachar någon som redan är världsmästare utan att hämma dem eller utmana dem i fel läge. Det är klart att man kan beta av tricklistor men det är ganska meningslöst, skateboard handlar om känsla.

”Mina två grabbar är världselit, ”pro”. De vet redan vad de håller på med. Det är svårt att säga till dem vad de ska göra, då skulle jag bara sabba deras eget flyt i åkningen, de skulle till och med kunna skada sig. Det jag kan bidra med är min egen erfarenhet och hjälpa till med strategi och tips.”

Kommer OS att förändra sporten då? Det tror Casper Plass, framförallt när det kommer till rättviseaspekter. I dagsläget vinner vissa åkare tävlingar fast de inte ska vinna, detta för att de har rätt sponsor och känner rätt personer. Branschen är märkesstyrd till och med på världsnivåtävlingar. OS kommer styra upp domarna så bedömningarna blir lite bättre och rättvisa. Den stora kulturförändringen i sporten har egentligen redan skett, med X-games. Skateboard har gått från punk, utanförskap och underground till mainstream, och ja, det är mer folk på rampen när man ska värma upp…

”Det är som om elithjärtat skriker NEJ! Ni är i vägen (för de bästa åkarna) vi får inte plats! Men föreningshjärtat skriker YES! Äntligen.”

Kina har byggt en massiv träningsfacilitet för att odla skateboardåkare som kan ta medaljer på OS. Det känns lite fel. Visst de kommer att spotta ut en hel del åkare som kan alla tricks i boken, kanske kommer de att flyga högre och snurra fortare, men kommer de att göra det med flow och känsla?

Men själen finns fortfarande kvar i sporten intygar Casper och tar upp ett exempel från VM. Det var lite bråttom och killarna skulle värma upp under damernas prisutdelning. Den manliga världseliten står redo att kasta sig ut på banan för att värma upp. Det var sista heatet för tjejer och en liten Japansk tjej på 11 år (som är grym) missade sitt sista åk och vågar inte prova igen. En av killarna uppmärksammar detta och banar väg bland de som börjar värma upp, sen peppar han henne göra om tricket igen och igen och igen tills hon klarar det. Trots tidspressen från arrangören stiger alla åt sidan och väntar på att hon ska klara tricket. För världseliten i skateboard var det viktigare att se henne klara tricket än att själva vara uppvärmda i tid för att vinna.

 ”Jag hoppas att världen ser detta. Det är inkluderande. Det är skateboard.”

[/ihc-hide-content]

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.