Hur arbetar Riksidrottsförbundet med idrottspsykologi?

TEXT: Malin Tillman och Karin Moesch

Idrottspsykologi är ett område med olika teorier och arbetssätt. Arbetet med idrottspsykologi på avdelningen för Elitidrottsstöd vid Riksidrottsförbundet (RF) utgår från evidensbaserade metoder, det vill säga arbetssätt som grundar sig på vetenskapliga studier. Arbetet är främst baserat på kognitiv beteendeterapi (KBT), Acceptance Commitment Therapy (ACT) och mindfulness.

Uppdraget som RF har är att stötta specialidrottsförbund och deras landslagsverksamhet samt Riksidrottsgymnasier när dessa har behov av att arbeta med idrottspsykologi. Ofta handlar RF:s insatser om individuell rådgivning eller utbildning. Vad gäller det sistnämnda så kan det innebära både utbildningar som RF erbjuder för intresserade från olika idrotter, eller så innebär det ett mer specificerat uppdrag med ett landslag där rådgivare, gärna med ett längre tidsperspektiv, t.ex. jobbar med olika utbildningsinsatser, individuella uppföljningar samt tränings- och tävlingsobservationer. Utöver dessa två områden har vi också ett Forsknings- och Utvecklingsuppdrag. Ett sådant större utvecklingsområde, som RF arbetat med under de senaste åren, har varit att bygga upp ett samarbete med landstingen för att öppna mottagningar där elitidrottare och tränare som lider av psykisk ohälsa kan få stöd och behandling. Två mottagningar finns nu, en i Stockholm (Riddargatan 1 som ni kan läsa mer om längre fram i tidningen) och en i Malmö (Triangelmottagning). Forskningsuppdrag pågår fortlöpande på de lärosäten som våra medarbetare är knutna till, just nu är det Gymnastik- och Idrottshögskolan och Lunds universitet. 

Idrottspsykologi idag
Det idrottspsykologiska arbetet handlar till stor del om att utveckla sin förmåga att prestera i paritet med sin träningsförmåga och att kunna göra det även på större mästerskap. Den psykiska hälsan hos elitaktiva är viktig, men tyvärr hamnar den ibland lite i skymundan. Att må bra i en utmanande miljö är ett centralt ämne i sig, men även viktigt då välmående i sin tur höjer chanserna för att kunna prestera bra. RF försöker därför belysa idrottspsykologi utifrån två områden: prestation och hälsa. Med betoning på den psykiska hälsan blir det viktigt att arbeta med interventionsformer som även har en klinisk (och inte bara en prestationsorienterad) relevans. Därav RF:s val att jobba med KBT, ACT och mindfulness, interventionsformer som har utvecklats inom den kliniska sektorn.

Psykologiskt flexibla idrottare
ACT är en terapiform som är en vidareutveckling av traditionell KBT. Den vilar på en teoretisk bas genom inlärningsteorin och Relational Frame Theory (RFT). Inom både KBT och ACT ligger ett stort fokus på beteendeförändring, vilket t.ex. kan handla om att få en spelare att gå mer på mål när hen står i bra position, eller att få en aktiv att öka antalet återhämtande aktiviteter för att minska stressen i livet. För att kunna komma åt en beteendeförändring krävs det ofta att individen lär sig hantera negativa känslor och tankar, då dessa kan stå i vägen för beteendeförändringen. Här kommer begreppet psykologisk flexibilitet in.

 Psykologisk flexibilitet avser förmågan

Referenser:

Baltzell, A.L., & Summers, J. (2018). The power of mindfulness: mindfulness meditation training in sport (MMTS) 2.0. Springer. 

Henriksen, K., Hansen, J., & Larsen, C. H. (2019). Mindfulness and acceptance in sport: How to help athletes perform and thrive under pressure. Routledge. https://doi.org/10.4324/9780429435232