Fysisk aktivitet kan bidra till att både förebygga och behandla psykisk ohälsa, genom att bland annat minska stressnivåer, stärka personers motståndskraft mot utveckling av psykisk sjukdom och även vara en del av behandlingen.
Så, visst får vi en hel del hälsoeffekter av vår träning, även om det inte alltid är drivkraften eller det vi tänker på i första hand inom idrotten. Idrotten kan dock bidra till att stärka psykisk hälsa genom att göra det vi kan, att få fler människor att röra på sig, oavsett om det handlar om elitidrott eller träning för att det är kul, känna gemenskap eller klara av ett motionslopp.
TEXT: Karin Hägglund
Psykisk ohälsa är ju ett område som debatteras mer och mer av tydliga skäl. I januari 2019 skrev Kerstin Evelius, då avgående nationell samordnare för insatser på området psykisk hälsa, en debattartikel i Svenska Dagbladet där hon konstaterade följande: ”Från 2009 fram till i dag har utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet mer än fördubblats, från 7 till nästan 15 miljarder kronor och står idag för 70 procent av kostnaderna för sjukfrånvaron”.
Upplands Väsby psykiatriska mottagning har den största satsningen på fysisk aktivitet för patienter med psykisk ohälsa i Sverige med 32 aktivitetsgrupper varje vecka med 5 till 15 i varje grupp, plus att de har goda resultat. Det kan upplevas som att detta ligger långt ifrån idrottens och idrottspsykologins värld. Syftet med artikeln är dock att inspirera och uppmärksamma hur viktig grunden i idrottandet är; att röra på sig med andra och ha ledare som motiverar och stärker både individen och gruppen. Just detta kan bidra med så mycket positivt för människor, både fysiskt och psykiskt.
Varje kontakt på mottagningen i Upplands Väsby inleds med ett hälsosamtal som grundar sig på Motiverande samtal (MI). Det är en samtalsmetod, utvecklad av psykologerna William R. Miller och Stephen Rollnick, och bygger på Carl Rogers teori om samtalsledarens roll i samtalet. En roll där samtalsledaren strävar efter att förmedla, stärka och bekräfta en positiv bild av personen. Samtalet baseras även på samtalsledarens förmåga till att uttrycka empati, värme och att vara autentisk, vilket anses vara centralt för att samtalet ska leda till förändringar på sikt. Det görs genom respekt för individens självständighet med en önskan att förstå personens perspektiv och en tilltro till personens egen kraft till förändring.
En av de som arbetar på mottagningen är Vladimir Savecs, hälsopedagog utbildad på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Han berättar engagerat om verksamheten och vilka deras framgångsfaktorer är:
Den här artikeln är låst
Registrera dig som medlem och betala medlemsavgiften för att få tillgång till våra låsta artiklar!
