Hur får man alla att känna sig välkomna i idrotten och bli en del av laget? Och hur är det att komma in i svensk föreningsidrott om man har en annan kulturell bakgrund? För att belysa detta bjöd vi i FLOW-redaktionen in idrottsforskaren Peter Carlman som nedan berättar om sin forskning på området.
Text: Peter Carlman, idrottsforskare och universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Det finns en stark tilltro till idrotten som en integrationsarena. Detta blev tydligt under 2016 då Riksidrottsförbundet fick ett utökat bidrag för att skapa möjligheter för nyanlända att ägna sig åt idrott. RF kommenterade själva att regeringen erkänner idrottens möjligheter att bidra till inkluderingen av nyanlända i Sverige. Men vilka utmaningar kan idrottsledare möta i arbetet med att inkludera nyanlända i idrotten? Mot bakgrund av satsningen på idrott som en del i mottagandet av nyanlända till Sverige har jag tillsammans med kollegor gjort flera studier om ämnet. I föreliggande text görs några nedslag i de mest relevanta resultaten.
I en studie intervjuades idrottsledare som hade fått extra medel för att arbeta med inkludering av unga med flyktingbakgrund. Ledarna lyfte fram den svenska idrottsrörelsen som något unikt som förutsätter vissa förmågor och färdigheter för att kunna bli en del av idrottsföreningars befintliga verksamhet.
Ledarnas beskrivningar gav bilden av unga med flyktingbakgrund som en grupp som saknar något för att kunna bli en del av föreningarnas verksamhet. De menade att det krävs vissa förmågor för att passa in i föreningarnas träningar och tävlingar. Det de diskuterade mest var ungdomarnas (bristande) fysiska förmågor och idrottserfarenheter. Ett typiskt uttalande var att det är skillnad på fotboll och organiserat matchspel. Det är ett resultat som utmanar föreställningen om att idrott är ett universellt språk, som alla kan ”tala” oavsett vem du är och varifrån du kommer. Mina resultat visar istället att det just är föreställningen om och kunskapen i idrott som hindrar ungdomarna att bli en del av föreningens ordinarie verksamhet.
Detta visar att individers föreställningar om vad idrott är skapar en grund för spänningar och utmaningar för att bli en del av föreningsverksamheten. Ledarna menade att ungdomarna själva hade en uppfattning om att de kunde spela exempelvis fotboll och därför skulle få vara med i laget. Ledarna var mer tveksamma om ungdomarna hade de kunskaper som krävdes för att delta. Risken här är att unga med flyktingbakgrund kan uppleva att deras förmågor och kunskaper nedvärderas. Detta kan leda till en konflikt mellan ungdomarnas önskningar och ledarnas ledarskap. Mot bakgrund av ledarnas resonemang går det att fundera på i hur stor omfattning unga med flyktingbakgrund har möjlighet att uttrycka sin egen identitet och möjlighet att använda idrotten efter egna önskemål. Vad är det för beteenden, vanor och kunskaper som inte behöver anpassas? Registrera dig som medlem och betala medlemsavgiften för att få tillgång till våra låsta artiklar!Den här artikeln är låst
Vidare läsning
Capalbo, L.S., & Carlman, P. (2022). Understanding participation experiences in sport programs for the acculturation of refugee youth: A comparative study of two different programs in the US and Sweden. Journal of Immigrant & Refugee Studies. https://doi.org/10.1080/15562948.2022.2044101
Carlman, P., Hjalmarsson, M., & Vikström, C. (2020). Let the right one in: Sports leaders’ shared experiences of including refugee girls and boys in sports clubs. International Journal for Research on Extended Education, 8(1), 36–51. https://doi.org/10.3224/ijree.v8i1.04
Carlman, P., & Vikström, C. (2018). Inkludering av unga med flyktingbakgrund i värmländsk idrott. (Forskningsrapport 2018:46) Karlstad: Karlstad University Studies.
