Jämställdhet inom idrott: ”jag brinner för att jag inte vill att det ska behöva brinna”

TEXT: Emil Andersson 

Tidigare fotbollsproffset Sara Thunebro tycker att jämställdhet inte ens ska behöva diskuteras, det ska vara en självklarhet. Men ännu är det inte så. Däremot så finns det mycket som också har förbättrats. I intervjun berättar Sara ödmjukt om sin karriär, om de bra sakerna som görs och vad som kan göras mer.

Sara berättar att hon är överambitiös som person och det är ganska lätt att förstå vad hon menar med det. I nuläget jobbar hon 100% samtidigt som hon studerar tränarutbildningen CBA Elit för tidigare elitfotbollsspelare och tar hand om två barn varannan vecka. Under större delen av hennes elitkarriär var hon tvungen att vara överambitiös för att hon inte kunde leva på enbart fotbollen. Under hennes tid i Djurgården IF jobbade hon samtidigt 100% nio av tio säsonger innan hon gick ner på 75%. En dag kunde då se ut som följande: Träning 06.00 – 07.00, sen jobb 08.00 – 17.00 och sen träning igen 18.00-20.00. Det var först i Tyskland som hon blev heltidsproffs men då studerade hon ändå på universitetet för att kunna lära sig det tyska språket. [ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]

Idag kan fler spelare leva på fotbollen i damallsvenskan jämfört med när Sara började spela där, vilket är positivt. Det blir hela tiden mer jämställt, damfotbollen får bättre förutsättningar och mer intresse. Exempelvis finns det 18-åriga spelare i damallsvenskan som har en lön. Spelare kan numera behålla sitt kontrakt vid graviditet med samma rättigheter som vid ett vanligt arbete, berättar Sara. 

Men ännu är det inga stora pengar jämfört med herrfotbollen även om de lägger ner lika mycket träningstid. Många gånger är det pengar som styr

i de högsta ligorna, menar Sara. Pengamässigt drar herrfotbollen in mycket mer pengar än damerna, och eftersom herrarna drar in mer pengar så får de också ut mer pengar. Men någonstans hoppas Sara att de större aktörerna som Europeiska fotbollsförbundet (UEFA) och Internationella fotbollsförbundet (FIFA) visar vägen och börjar jobba mer jämställt exempelvis genom att ge ut mer likvärdiga bonusar till klubbar (Champions League) och landslag (mästerskap). Intresseorganisationerna Elitfotboll Dam EFD och Svensk Elitfotboll (SEF) ställer idag redan vissa krav på föreningar för att de ska få bidrag från dem, men här vill Sara att kraven stramas åt ännu mer. Hon tycker också att det är viktigt med tränarutbildningar som inte är styrda efter herr eller dam, ”det är fotboll vi pratar om, det ska inte vara damfotboll och herrfotboll”. Tränare ska kunna träna både flick, pojk, dam och herr, även om viss anpassning bör göras till t.ex. menstruation och när de kommer in i pubertet, berättar Sara.

Jämställdhet går att jobba med på många olika plan, i England har de flesta storklubbarna även ett duktigt damlag inom samma klubb som det satsas på. I Sverige sker samma utveckling med bland annat BK Häcken som exempel på detta. Detta vill Sara lyfta och tror att det hade gynnat damfotbollen men även herrarna och klubben i sin helhet. En gemensam dam- och herrklubb tror Sara kan bidra till ett bredare och helt annat sponsornätverk av företag som också vill stå för jämställdhet. En annan sak som glädjer Sara är publikrekordet som nyligen sattes i Damallsvenskan med närmare 20 000 åskådare på läktarna. Det verkar som att supportrarna börjar jobba mer aktivt även mot damklubbarna och det är klart, de brinner ju för klubbmärket så då ska det inte vara någon skillnad om det är damer eller herrar, beskriver Sara. 

För att jämställdhetsfrågan ska fortsätta gå i rätt riktning behöver alla vara förebilder, föregå med ett gott exempel och ta ansvar, menar Sara. Hon tror att problemet ligger mer på organisationsnivå snarare än på spelarnivå men också att det speglar problematiken i hela samhället. Sara tror att de som kan göra störst skillnad för jämställdheten är män. Det finns många män som agerar i frågan och förhoppningen är att de blir fler. 

Om idrotten blir mer jämställd så att fler kvinnor kan leva på sin idrott likt herrarna, hade det såklart bidragit med mycket. Sara berättar att när hon var heltidsproffs i Tyskland fick hon mycket mer tid till återhämtning, hushållssysslor och få ihop alla livets pusselbitar. Sett till förutsättningarna för god hälsa, prestation och utveckling blir detta en enorm skillnad. Samtidigt tror hon inte heller att endast fotboll, massa pengar och tid är optimalt. En medelväg är att förespråka och det är viktigt att se till helheten för människan. 

Avslutningsvis, det är tydligt att Sara är väldigt tacksam över allt hon fått och fortfarande får från fotbollen. Flera gånger under intervjun betonar Sara att många bra saker händer för jämställdheten inom idrotten, vi ska bara göra det mer och bättre. Gör alla detta tillsammans kanske det till slut blir så självklart att vi inte längre behöver diskutera kring jämställdhet alls?

Skrivet och intervjuat av: Emil Andersson 

Faktaruta: 

Namn: Sara Thunebro.

Bor: Eskilstuna med sina två barn.

Tidigare karriär: Fotbollsproffs i bland annat Djurgården IF, FFC Frankfurt, Eskilstuna United DFF samt svenska damlandslaget i fotboll. 

Främsta meriter: 132 landskamper, ett VM-brons 2011, två SM-guld (2003, 2004), två “årets back” vid fotbollsgalan (2008, 2009), en Champions League final (2012).

Bästa idrottsminne: VM 2011 när de vann bronset och hela familjen var samlad på läktaren.

Nuvarande sysselsättning: Fystränare och projektansvarig för GPS projekt flicklandslagen i fotboll F15 – F19. Hon studerar samtidigt tränarutbildningen CBA Elit för tidigare elitfotbollsspelare. 

[/ihc-hide-content]