Deltagande i elitidrott är förenat med höga nivåer av fysiologiska såväl som psykologiska utmaningar. En av de frekvent förekommande psykologiska utmaningen för idrottaren är att hantera potentiella stressorer.(1) Ett misslyckande med att hantera till dessa stressorer kan leda till höga nivåer av stress responser. Dessa responser kan, i sin tur, ha negativ inverkan på idrottarens subjektiva hälsa.(2) Mer specifikt kan höga nivåer av stress öka risken för depressiva symtom,(3) skador, (4,5) samt försämrad prestationsförmåga.(6)
Text: Andreas Ivarsson
Den här artikeln är låst
Registrera dig som medlem och betala medlemsavgiften för att få tillgång till våra låsta artiklar!
Referenser
[1] Nicholls, A. R., & Polman, R. C. J. (2007). Coping in sport: A systematic review. Journal of Sport Science, 25, 11-31.
[2] Rice, S. M., Purcell, R., De Silva, S., Mawren, D., McGorry, P. D., & Parker, A. G. (2016). The mental health of elite athletes: A narrative systematic review. Sports Medicine, 46, 1333-1353.
[3] Nixdorf, I., Frank, R., & Beckmann, J. (2015). An explorative study on major stressors and its connection to depression and chronic stress among German elite athletes. Advances in Physical Education, 5, 255-262.
[4] Ivarsson, A., & Andersen, M. B. (2017). The researcher in loving care: Inter-relatedness behind a mindfulness and sport injury prevention study. In: S. Zizzi & M. B. Andersen (Eds,). Being Mindful in Sport and Exercise Psychology (pp. 215-229). Morgantown, WV: Fitness Information Technology.
[5] Ivarsson, A., Johnson, U., Andersen, M. B., Tranaeus, U., Stenling, A., & Lindwall, M. (2017). Psychosocial factors and sport injuries: Meta-analyses for prediction and prevention. Sports Medicine, 47, 353-365.
[6] Noetel, M., Ciarrochi, J., Zanden, B. V., & Lonsdale, C. (2017). Mindfulness and acceptance approaches to sporting performance enhancement: a systematic review. International Review of Sport and Exercise Psychology. Advance online publication.
[7] Mosewich, A. D., Crocker, P. R. E., Kowalski, K. C., & DeLongis, A. (2013). Applying self-compassion in sport: An intervention with women athletes. Journal of Sport & Exercise Psychology, 35, 514-524.
[8] För en övergripande presentation av dessa komponenter se, exempelvis; Neff, K.D. (2009). Self-compassion. In M.R. Leary & R.H. Hoyle (Eds.), Handbook of individual differences in social behavior (pp. 561–573). New York: Guilford Press.
[9] Ferguson, L. J., Kowalski, K. C., Mack, D. E., & Sabiston, C. M. (2014). Exploring self-compassion and eudaimonic well-being in young women athletes. Journal of Sport & Exercise Psychology, 36, 203-216.
[10] Baltzell, A., & Akhtar, V.L.V. (2014). Mindfulness mediation training for sport (MMTS) intervention: impact of MMTS with division I female athletes. The Journal of Happiness & Well-Being, 2, 160-173.
[11] Andersen, M. B., & Ivarsson, A. (2016). A methodology of loving kindness: How interpersonal neurobiology, compassion, and transference can inform researcher-participant encounters and storytelling. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 8, 1-20.
[12] Longshore, K., & Sachs, M. (2015). Mindfulness training for coaches: A mixed-method exploratory study. Journal of Clinical Sport Psychology, 9, 116-137.
